För några år sedan hörde jag en god historia om en lärare som brukade dela ut skriftliga prov för att sedan blinka till eleverna och säga att "det här är er skrivning... men... vi skriver inte idag... kika i stället på skrivningen och gå sedan hem och förbered er..." Så härligt, tänkte jag då! Samtidigt som en liten luther - eller om det kanske var en liten jante? - satt på min axel och petade på mig med en vass pinne. Så fick man väl ändå inte göra? Hmm... min devis har ofta varit att det är lättare att få för-låtelse än till-låtelse... och om det inte är uttryckligen förbjudet så får man...
Nu prövar jag en Leif Strandberg-Vygotskij-Magda-idé. Vi ska ha skriftlig tenta i religionskunskap om några veckor. Jag har tre tentor. Den första arbetar eleverna med tillsammans, företrädesvis på lektionstid. De/vi diskuterar lösningar tillsammans. Den andra ska de få skriva enskilt, men med fusklappar till hands. Först vid den tredje kör vi i skarpt läge. Nyheten med detta är skrivning nummer två - den med fusklapparna.
Jag tror på många mycket goda resultat i gruppen!
Man får fuska! Det är fint att vara plugghästar, tillsammans!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar