SKOLK

Idag fick jag avrunda arbetsdagen frampå kvällskanten, med ett hemsamtal för en elev som uteblir från alltför många lektioner utan giltiga skäl. Det är aldrig roligt, om nu någon trodde det. Det är mycket roligare att kontakta en förälder för att bara säga att allt fungerar så himla bra. Det görs alldeles för sällan...

Och på nyheterna såg jag sedan det här. Artikeln innehåller inga egentliga nyheter; skolorna är fulla av (eller snarare tömda på?) elever som inte orkar, inte vill, mår dåligt, inte känner att de passar in, inte känner någon motivation - varken för skolgång eller något annat. Jag vet. Jag möter dem varje dag. Eller saknar...

Men den här formuleringen ställer jag mig lite frågande till:
"Alla kommuner har ansvar, inte bara för att barnen är skolplacerade utan även för att de faktiskt går i skolan, säger Birgitta Andrén."
Det var som fan. Vart tog föräldraansvaret vägen?