torsdag 24 januari 2008

Ledarskapsutbildning!

När jag gick min lärarutbildning (Högskolan i Halmstad) fick vi, inom AUO, en ledarskapskurs på 5 poäng.
Jag minns bara två saker från den:

1. Den var inte alls i klass med de ledarskapsutbildningar jag gått i mitt tidigare yrkesliv. Vi fick otroligt klent med ledarskaps- och gruppdynamikteorier (som t ex FIRO), möjligheten att pröva olika idéer hands-on var så gott som obefintlig, den egna upplevelsen (som är oslagbar när det gäller att förstå) var minimal.
2. Vi byggde någon konstruktion med piprensare, i små grupper.
3. ULF!

OK. TRE saker är det jag minns. ;-) Men piprensargrejen kan vi kanske lämna därhän?

ULF var inte en stilig föreläsare. Nej, det var en grej som verkligen kunde blivit riktigt bra. Förutsättningarna fanns där i form av starka gemensamma upplevelser. Utmanande Ledarskap i Fält. Ett samarbete mellan högskolan och Lv6. I 1½ dygn (sen november, snö, några vindpinade minusgrader, sova i vindskydd) var vi helt enkelt ute på manöver där vi hela tiden ställdes inför stressande, påfrestande, utmanande och extremt lärorika situationer. Helt kanon (no pun intended...)!

Det saknades bara en sak; vettig och konkret återkoppling. Visst - vi hade debriefing med en officer, men vi hade ju inte basen för förståelse. Vi hade inte den teoretiska underbyggnaden - bara en massa kaotiska och inte alls särskilt gemensamma tolkningar av vad vi upplevt.

Jag hade den - till viss del. Men det var ju tack vare mitt "tidigare liv" (där jag bl a varit med om två civila - men i ena fallet av militär personal ledda - varianter av UGL) och inte tack vare lärarutbildningen. Och jag fick ändå ut extra mycket av ULF eftersom en av mina kursare var en f d officer som sadlat om, mitt i livet. Och på ULF var han med som observatör för Lv6...

Jag återvänder ofta till de här tankarna. Som lärare är ju ledarskapsbiten enormt viktig. Jag är så trött på ordet "flumskola", men inte står jag heller och trycker in kunskap i mina elevers huvuden; jag försöker istället skapa bra relationer till dem, mötesplatser där vi gemensamt kan hitta motivationsgrunder, finna ut vad som är intressant och relevant - och detta i ständig dialog med kursplaner och betygskriterier. Detta kräver inte bara att jag är en lärare; jag måste också vara en ledare.

Och jag önskar jag hade fler verktyg för det. Jag önskar det fanns fler plattformar för att diskutera och tanke- och erfarenhetsutbyta. Jag önskar den samlade kompetensen i ledarskapsfrågor ständigt kunde få lov att öka - både på bredden och på djupet.

Ledarskapsutbildning för lärare kanske vore en möjlighet?

1 kommentar:

Svensklärarföreningen sa...

Du har helt rätt. Ledarskapsutbildning och av rätt utbildare är ett viktigt område. Jag tror verkligen att vi ska göra detta åskådligt. VI är ledare... och det är viktigt att vara medvetna om den roll vi har ansvar för då. Allt gott Anne-Marie Körling

som också skriver blogg
www.annemariekorling.blogg.se