Så himla kloka och uppmuntrande ord!

Anne-Marie Körling har skrivit ett så klokt, varmt och uppmuntrande blogginlägg här. Det var just det jag behövde denna morgon. Det värmde och gladde och stärkte! Kanske vad du också behöver? Läs och bli varm och glad och stark!

Anne-Marie... jag ger dig en blomma från min trädgård...

Nästa år... då...

Vårterminen brusar runt omkring mig. Det är inlämningsuppgifter och nationella prov och frågor och kakor och filmtips ("Magda... du bara måste kolla in The Mighty Boosh!") och en lärarstudent på VFU hos mig och utvecklingssamtal och andra utvecklande och inkluderande samtal och en kommande språkresa och kursslut och examinationer och en pågående debatt om skolan. Om världen. Om skolvärlden.

Och mitt i allt detta tänker jag framåt. På nästa läsår. För det är ju nu, medan jag är mitt uppe i allt, som jag ser allra klarast, kan formulera allra tydligast, vad jag vill göra då. Vad som fungerar väl nu och är värt att utveckla, vad som inte är så lyckat och alternativa vägar att pröva - och alla dessa idéer som dyker upp medan jag håller på som bäst. Inte minst: eleverna. De ger mig omedelbar feedback hela tiden och jag vill ta vara på allt de ger mig medan det är skarpt och väl synligt. Innan sommarlovet hunnit sudda ut en del.

Så min planering inför starten på det nya läsåret (och dessutom en ny läroplan, ju!) pågår för fullt. Just nu. Jag är där. Nu. Men... jag är också här. Nu.