fredag 20 maj 2011

Examination, typ.

Ibland blir jag så glad att jag blir alldeles tårögd. Så blev det igår och idag när det var dags för examinationer i religionskunskap, både muntliga och skriftliga. Bäst gillar jag de muntliga och vanligen gör eleverna det också, även om rätt många ändå föredrar att få uttrycka sig skriftligt.

Det som är så bra med de muntliga är att eleven kan stanna upp... fråga... vi kan samtala... och inte sällan kan eleven gå ut från provet och till och med ha fått med sig något nytt. Prov som en del av lärandeprocessen. Det är det jag tycker om!

Annars gillar jag egentligen inte prov, överhuvudtaget.

Men att se lättnaden... lyckan... i någons oroliga ögon, när det står klart att h*n klarat det... efter ett helt läsårs hårt arbete... Hur axlarna skjuts bakåt lite, och ryggen rätas upp, steget ökas och individen blir ungefär en meter längre... Det är en av de där sakerna som gör att jag älskar mitt jobb.

Inga kommentarer: