Jag sitter i skrivande stund vid mitt skrivbord på jobbet. Eleverna har sedan länge lämnat skolan för ett skönt och välförtjänt sommarlov. Fram tills ungefär nu har jag inte haft så mycket fundringar kring semestertjänsters vara eller icke vara. Men nu... nu börjar jag bli mycket betänksam. Jag har inget att rätta och höstens planering är sedan länge avklarad. Ändå måste jag vara här på jobbet och försöka se flitig och effektiv ut... Det byggs om här. Vi möblerar om. Men så väldigt mycket kan liksom ändå inte göras. Hantverkarna ska göra sitt. Jag har långtråkigt och det känns väldigt konstigt att sitta och läsa [skol- och arbets]relaterad literatur här. Det skulle jag göra bättre och skönare hemma på balkongen, i en skuggig och lummig park eller på badstranden. Faktiskt.
Förespråkare för semestertjänster argumenterar med att man ju har möjlighet att välja när man vill vara ledig och att det anställs vikarier för dessa ledigheter. På det svarar jag... jaså? Jag var "tvungen" (citationstecknen kommer sig av att min rare och lyhörde chef givetvis inte på något vis hotat mig...) att ta ut mins semester under de veckor skolan faktiskt stänger helt... Där small alltså fyra av mina semesterveckor utan att jag fick ha särskilt mycket säg om det. Även i övrigt bör semestrar tas ut när eleverna är lediga. Detta till trots tog jag ut några dagar veckan innan avslutningen. Bidde det någon vikarie då? Ånej - kollegorna fick backa upp...
Jag vill påpeka att detta inte är någon kritik av min arbetsgivare - som jag tror försöker lösa allt på bästa vis - utan mer av själva anställningsformen. Jag tycker det funkar uselt helt enkelt. Jag sitter bara och känner mig frustrerad. Jag vill ha ferietjänst igen!
Någon annan som har erfarenhet av detta?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar