Bara en kort fundran; di häringa superpedagogerna (av vilka bara matte- och idrottslärarna impar på mig)... Varför gör de inget tillsammans? Varför jobbar de inte ämnes- och schemaöverskridande och ser vad som kan uppstå ur detta? Är det alltså så att bäst resultat nås av att göra som man alltid gjort; dvs var och en jobbar ensam och för sig - istället för att koppla ett annat och lite friskare grepp? I all synnerhet om tiden är knapp - kan man då inte göra vissa vinster, t o m rent tidsmässigt, genom att arbeta tvärs över ämnena och ge möjlighet att t ex använda språket och matematiken praktiskt i ett SO/NO-arbete eller föralldel i den där popmusikalen?
Inte vet jag. Jag bara fundrar.
(För övrigt så fanns det ingen mysigare nia än 9B, under höstterminen. Bara så ni vet. 9B vet det redan...)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Håller alldeles med! Ju mer jag tänker på det, ju mer gillar jag ämnesöverskridande. Inte minst för helhetens skull.
Skicka en kommentar